(AKS)

Akuta Koronara Syndrom

1. Beskriv åtta riskfaktorer för utveckling av hjärtkärlsjukdom samt förklara sambandet mellan riskfaktor och utveckling av hjärtkärlsjukdom.

Hypertoni, hyperlipedemi, rökning, övervikt, stress, för lite fysisk aktivitet, alkohol, genetik, diabetes, kostvanor.

2. Beskriv patofysiologin bakom den aterosklerotiska processen och vilka tillstånd som kan drabba en individ vid plackruptur.

Det finns plack i kärlen som har en fibrös teckande kappa. LDL oxyderas och startar en inflammatorisk reaktion och då bryts ”kappan” ner och då finns risk att placket brister. Trombocyterna börjar arbeta då de tror en blödning sker. Trombocyter fastnar i kollagen nät och startar trombbildning och då ockluderar kärlet. NSTEMI, STEMI, Angina Pectoris.

3. Vilka symtom är vanliga i samband med insjuknande i akut koronart syndrom.

Bröstsmärta, illamående, tryck över bröstet, ihållande smärta oftast mer än 15-30 min, ibland senaste dygnet, diffus lokalisation, utstrålning i arm, buk, käke, hals, rygg. Ingen förändring vid djupandning och kroppsrörelser.

4. Hur kan bröstsmärta bedömas?

Det är en subjektiv upplevelse som stickande, brännande, åtstramande. ”elefant på bröstet” viktiga aspekter vid bedömning varaktighet, lokalisation, korrelation till kroppsläga, intensitet VAS.

5. Hur brukar patienter med ischemisk hjärtsjukdom beskriva smärtan?

Pat beskriver ofta som stickande, brännande, åtstramande. ”elefant på bröstet”

6. Finns det skillnader generellt mellan kvinnors och mäns beskrivningar av smärta vid ischemisk hjärtsjukdom? Beskriv dessa i så fall.

Kvinnor har ibland mer högtsittande buksmärta som ett tecken på hjärtifarkt samt utstrålning till hals, käke och rygg.

7. Beskriv lokalisationer för bröstsmärta.

Centralt eller lateralt, diffust eller punktformat, utstrålning i armar, käke, hals och rygg.

8. Om en person har bröstsmärtor mer än 15 minuter – vilken diagnos bör misstänkas?

Misstanke om hjärtinfarkt.

9. Ange fyra tecken som kan tyda på smärta hos en person som är medvetandesänkt.

Förhöjt BT, puls, vegatativa symtom, oro.

10. Förklara vad som menas med ”smärta föder smärta”.

Smärtsignaler minska inte med tiden som det gör med luktsinnet, vilket gör att långvarig smärta kan kännas mer efter en stund även om orsaken till smärtan inte förändras.

11. Varför är det viktigt att patienten blir helt smärtfri relaterat till akut hjärtsjukdom?

Det är viktigt för att det underlättar belastningen för hjärtat om BT och puls hålls normalt. Vid smärta blir dessa parametrar förhöjda vilket leder till mera ansträngning för ett ansträngt hjärta.

12. Förklara patofysiologin och symtom vid stabil angina.

Det finns en förträngning på kärlet som i vila ofta inte ger några symtom när blodflödet är normalt men som vid ansträngning eller psykisk stress och ett ökat syrebehov och när blodflödet ökar ger upphov till smärta. Puls och BT stiger.

13. Förklara patofysiologin och symtom vid instabil angina.

Symtomen liknar de som vid hjärtinfarkt och kan komma i vila och/eller vid ansträngning. Patofysiologin är att ett inflammerat kolesterolrikt plack har spruckit och börjar trombotisera. Då begränsas blodflödet och syre till hjärtat och smärta uppstår. NSTEMI och instabil angina har ett samlingsnamn NSTE-ACS. De är samma sak förutom att N-STEMI ger utslag på hjärtmarkörer.

14. Förklara patofysiologin och symtom vid N-STEMI och STEMI.

Symtomen är ofta plötsligt insjuknande med CBS och illamående. För att det ska räknas som en ST höjning ska två avledningar efter varandra ha en ST höjningVid ST infarkt har ett plack spruckit och trombotiserat så kraftigt att blodflödet är helt avstängt. . N-STEMI ger utslag på hjärtmarkörer som troponin vid blodprov.

15. Vad visar en ST-höjning på EKG?

Det visar att det är total ischemi i ett eller flera av hjärtats kärl.

16. Hur kan Du som sjuksköterska skapa förutsättningar för lugn och ro hos en patient med akut hjärtsjukdom?

Att man själv som ssk inger ett lugn inför patienten. Viktigt med tydlig information till patienten vad och varför man behöver göra vissa saker. Vad som kommer ske under transport samt när man anländer till sjukhus.

17. Varför är det viktigt att kontrollera när patienten senast kissade i samband med diuretikabehandling?

18. När är hjärtsängsläge aktuellt?

En patient med hjärtsvikt behöver har hjärtläge då det avlastar hjärtat och minskar venöst återflöde (preload)

19. Beskriv hur Du skulle informera en patient som har drabbats av akut hjärtinfarkt. Skulle på ett lugnt och strukturer vis tala om för patienten att det troligen handlar om en infarkt och vad som kommer att hända nu på väg till sjukhus och när vi kommer till sjukhus att många människor står redo för att hjälpa. Om PCI är aktuellt berätta på en bra nivå för patienten hur det kommer att gå till.

20. Vad innebär att man som sjuksköterska ”inger hopp” till en patient som har drabbats av hjärtinfarkt? Förklara och motivera!

Prata positivt! Information!

21. Hur kan man se tecken på att en person som inte kan förmedla sig verbalt upplever oro eller/smärta?

Förhöjt BT, Puls, AF, kroppsspråk.

22. Vilken effekt har nitrater?

Det minskar preload och avlastar på det viset hjärtat med minskad blodflöde. Ökar perfusionen i koronarkärlen. Miskad afterload vid högre doser.

23. När är behandling med nitrater kontraindicerat? Varför?

Vid misstanke om förhöjd ICP. Om patienten äter Sildanafil. Vid BT <90mmHg systoliskt. Akut cirkulationssvikt, symtomgivande hypotension.

24. Vilken effekt har diuretika?

Snabb dilatation av kärl vilket ger minskat preload. BT sänkande effekt.

25. Vad är ACE-hämmare och vilka biverkningar är vanliga?

Det är en blodtryckssänkande läkemedel som verkar genom att hämma bildningen av angiosentin ll. Biverkningar: Rethosta. En allvarlig biverkan är angioödem med andningssvårigheter.

26. Hur administreras betablockad iv? Vilka kontroller gör Du innan, före och efter administreringen?

Styrkan är 1mg/ml och ska ges långsamt med 1-2 mg/minut. Vi mäter BT, P. Kontrainducerat med bradykardi och hypotoni.

27. Beskriv i stort hur PCI respektive trombolysbehandling går till vid AKS?

PCI= En ledare förs in i kranskärlen förbi stenosen.Över ledaren förs sedan en ballong som blåses upp och vidgar förträngningen. Vanligt är komplettering med ett stent pga av risken för att placket rupturerar och ockluderar kärlet igen. Trombolys= En effektiv behandling av STEMI patienter där restid överstiger 1-3 timmar beroende på var i landet man är. Det är ett medel som ges intravenöst och är oftast en modifierad variant av kroppens eget fibrin nedbrytande protein. En checklista används noga så att patienten är lämplig för behandling under färd samt kontakt med läkare som ordinerar.

28. Vilka komplikationer kan ses vid trombolys?

Ökad blödningsrisk framförallt intracerebrala blödningar. Viktigt att ha koll på om pat haft skalltrauma i anamnesen eller kraftig huvudvärk senaste dagarna innan insjuknandet.

29. Vilken effekt har ASA i samband med AKS?

Blodförtunnande. Det är en trombocytaggretionshämmare vilket innebär att det hämmar bildningen av trombaxon.

30. Vad är Troponin-T och vad mäter denna markör?

Troponin frisätts i blodet vid skadad hjärtmuskel och mäts med blodprov och mäter hur pass skadad hjärtat är.

31. Förklara i stort hur de etiska och medicinska riktlinjerna vid HLR ser ut.

Enl våra medicinska riktlinjer ska ej HLR påbörjas om det finns säkra dödstecken. Vid oväntad död hos barn <15år transporteras barnet tillsammans med föräldrar till sjukhuset med ambulans. HLR enl A-HLR schema. Resultatlös HLR under 20 minuter med asystoli kan VUB SSK enl egen bedömning avsluta HLR.

32. Förklara varför tidsaspekten i akutfasen är så viktig vid AKS.

Desto längre tid det går ju mer syrebrist och skada får hjärtat, vilket leder till att patienten får större men efter ju mer skada det är. Behandlingen är att ta bort proppen och då behöver vi komma fram till PCI så fort som möjligt.

33. Det är viktigt att ha en beredskap för vad som kan inträffa vid olika former av akut hjärtinfarkt. Varför då?

Risk för att patienten får ett hjärtstopp och deffen ska kopplas upp på patienten under färd. Patientens tillstånd kan snabbt förändras och viktigt att ha beredskap med närhet till saker i bilen. Extra resurs om möjligt och om de bedöms dom viktigt.

34. Redogör för väsentliga skillnader i omhändertagande och behandling under ambulanstransport utifrån symtombild och eventuell vägledning av EKG vid AKS.

Vid konstaterad STEMI konsulterar vi läkare på PCI som då ger ordination på läkemedel under färd. Annars brukar det avvaktas till akuten. Syrgas kan ges om pat upplever andningssvårigheter men är annars inte nödvändigt om pat har en fullgod saturation.

AKS, Ischemi, rätt eller fel?

Rätt eller fel?

  1. De akuta koronara syndromen (AKS) omfattar akut hjärtinfarkt (STEMI och NSTEMI), instabil angina pectoris och plötslig död.

  2. Den underliggande orsaken till AKS är oftast ett icke vulnerabelt aterosklerotiskt plack.

  3. EKG visar ofta ST-sänkning och/eller T-vågsinversion vid AKS.

  4. Gränsdragningen mellan akut hjärtinfarkt och instabil angina är flytande och beror på vilka metoder och definitioner som används för att påvisa hjärtmuskelskada.