Läkemedelsberäkning
Detta är relativt simpel matematik, men varför ska jag göra om det som Svante gör så snyggt redan. Kolla in hans sida.
Detta är relativt simpel matematik, men varför ska jag göra om det som Svante gör så snyggt redan. Kolla in hans sida.
1. Prehospital undersökning och behandling av patient ska ske enligt SC-A-E principen. Under vilket av nedanstående alternativ sker immobilisering av halsrygg?
2. Innan du kan undersöka och behandla en patient måste du första tänka på din egen och patientens..
3. Vad ska du gå vidare med direkt efter din primära bedömning?
4. Hur många relevanta differentialdiagnoser ska du minst ha angett efter att du bedömt om en patient är kritisk eller icke kritisk.
5. Du bedömer en vaken patient och har gått igenom din säkerhet, hygien, primära bedömning, kritisk patient och differentialdiagnoser. Vad blir ditt nästa steg?
6. Du bedömer en vaken patient och har tagit anamnes enligt SAMPLER OPQRST, vad blir ditt nästa steg?
7. Du bedömer en vaken patient. Vad ska du göra direkt efter behanding/omvårnadsåtgärder? (om du inte gjort detta steg tidigare)
8. SAMPLER S – Signs and symptoms A – Allergies M – Medications P – Past medical history L – Last oral intake (Elimination) E – Events preceding R – Risk factors
9. SAMPLER S – Vad är ditt huvudsakliga besvär? A – Har du några allergier? M – Äter du några mediciner? P – Har du några tidigare sjukdomar? L – När åt du och drack senast? Toalettvanor? Har du kräkts? E – Gjorde du något speciellt när det hände? R – Riskfaktorer? Ärftlighet? Rökning? Alkohol?
10. OPQRST O – Onset P – Palliation and Provocation Q – Quality R – Radiation and Region S – Severity T – Time
11. OPQRST O – Hur började dina symtom? P – Vad förbättrar eller försämrar dina symtom? Q – Kan du beskriva dina besvär? Kvalitét? R – Vad har du ont någonstans? Strålar smärtan ut? S – Kan du uppskatta intensiteten av ditt besvär? Hur ont har du? VAS/NRS? T – När började du få besvär? Hur länge har du haft ont?
12. Rangordna nedanstående alternativ i turordning med det du börjar med högst upp och det du avslutar med längst ned?
13. Vid bedömning av vaken patient. Rangordna nedanstående alternativ i turordning med det du börjar med högst upp och det du avslutar med längst ned?
14. Rangordna nedanstående alternativ i turordning med det du börjar med högst upp och det du avslutar med längst ned?
15. Under vilket av nedanstående alternativ gör du ett AKUT-test och bedömer ögonen utifrån PEARRL?
Vad är en läkemedelsinteraktion? Läkemedel kan förändra andra farmakas effekter genom att påverka deras farmakokinetik (absorption, distribuering, upptag, bindning, metabolism, renala utsöndring) eller deras farmakodynamik (effekter på receptorerna). Alla dessa mekanismer innefattas under begreppet läkemedelsinteraktion.
Läkemedel kan karaktäriseras i tre dimensioner, vilka? Beskriv de olika dimensionerna?
fysikaliskt-kemiska: De fysikaliskt-kemiska egenskaperna, t.ex. grad av fettlöslighet och jonisering (pKa-värde) har betydelse för medlens absorption, bindning och elimination (se nedan under I, II och VI).
farmakokinetiska: De farmakokinetiska egenskaperna är avgörande för medlens koncentrationsförändringar med tiden
farmakodynamiska: medan de farmakodynamiska egenskaperna bestämmer effektens kvalitet och intensitet. Ett läkemedels farmakokinetiska profil beskrives ofta i de tre termerna biologisk tillgänglighet (f), skenbar distribueringsvolym (Vd) och plasmaclearance.
Vilka 2 faktorer bestämmer ett läkemedels halveringstid (t ½)? Distributionsvolym och Clearance.
Vad bestämmer ett läkemedels metabola clearance? Ett läkemedels metabola clearance bestämmes av individuella, bl.a. genetiska, faktorer och således ej av “leverfunktionen” mätt med gängse laboratoriediagnostik.
Klassificering av interaktioner kan indelas i 8 grupper enligt Sjöqvist (1997), förklara grupp 5 och 6? 5: Interaktion mellan läkemedels effekter på receptornivå:
Förstärkt effekt.
Försvagad effekt.
6: Interaktion mellan läkemedels metabolism:
Induktion av andra läkemedels metabolism.
Hämning av andra läkemedels metabolism.
Läkemedel absorberas i allmänhet via passiv diffusion i tarmen, vad underlättar denna diffusion? Passiv diffusion sker genom att små fettlösliga molekyler (oladdade och ickepolära) helt enkelt passerar genom membranet. Detta sker längs en koncentrationsgradient och en ökad gradient samt en ökad membranpermeabilitet ger en ökad hastighet.
Varför kan magsäckens pH-värde påverkad ett läkemedels absorption?
Vilka faktorer kan påverkad ett läkemedels absorption i tarmen?
Vad är P-glykoprotein? En transportör som transporterar läkemedel och kroppsegna föreningar mellan cellväggar och membran. Framför allt i tarmväggen, levern, njurarna, i blod-hjärnbarriären och i placentan och testiklarna. Men P-gp har en väldigt viktig funktion att skydda organ mot oönskad påverkan från omgivningsfaktorer.
Vad händer i kroppen vid hämning av P-glykoprotein? Då kan vissa läkemedel öka plasmakoncentrationen av ett viss läkemedel med upp till flera hundra procent. Underlättar ett subtrats absorpation i mag-tarmkanalen samt passage genom blodhjärn- och placenta-barriärerna
Läkemedlen kan grovt förenklat indelas i två grupper alltefter sina fysikalisk-kemiska egenskaper, vilka två? de lipidlösliga (fettlösliga) och de vattenlösliga (polära) medlen.
Vilken av de två grupperna kommer att ackumuleras i kroppen vid sviktande njurfunktion? De vattenlösliga.
Vad är cytokrom P450-systemet? är en grupp av järnproteiner i bakterier, arkéer och eukaryoter. I däggdjur återfinns molekylen främst i levern. Cytokrom P450 är inblandade i metabolismen av en uppsjö av olika kroppsfrämmande och kroppsegna substanser.
Varför nämns grapefruktjuice i texten interaktion mellan läkemedel? Därför att GFJ hämmar CYP 3A4 men även transportproteiner, exempelvis så hämmar juicen felodipin i första-passage-metabolism.
Vad är ett naturläkemedel? Begreppet naturläkemedel inbegriper idag endast läkemedel vars verksamma beståndsdelar har ett naturligt ursprung och består av en djurdel, bakteriekultur, mineral, salt eller saltlösning. Beståndsdelarna får inte vara alltför bearbetade.
Till vad används naturläkemedlet johannesört? Johannesört används även inom alternativmedicin mot lindrig oro och depression. Johannesört påverkar läkemedelsnedbrytande CYP-enzymer i levern och kan därför störa samtidig läkemedelsbehandling så att den blir verkningslös.
Nämn två läkemedel som har en interaktion med johannesört? Warfarin & ciklosporin
Ökar eller minskar användandet av naturläkemedel i världens länder? Oklart.
Till vad används naturläkemedlet Ginkgo biloba?
förbättring av koncentrationsförmåga och minne
motverkan av yrsel vid nedsatt genomblödning i hjärnan
Vad är skillnaden mellan en C och en D interaktion?
C – ”Interaktionen kan leda till ändrad effekt eller biverkningar men kan bemästras med individuell dosering och/eller plasmakoncentrationsbestämning av läkemedlet. Kombinationen kan kräva dosanpassning.”
D – ”Interaktionen kan leda till allvarliga kliniska konsekvenser i form av svåra biverkningar, utebliven effekt eller är i övrigt svår att bemästra med individuell dosering. Kombinationen bör därför undvikas.”
Således C-interaktionen kan man bemästra med en dosanpassning medan D-interaktionen bör undvikas.
01. Vad innebär begreppet farmakokinetik? – Vad kroppen gör med läkemedlet
02. Clearance av ett läkemedel beror på... – njuraranas och leverns förmåga att eliminera ett läkemedel
03. Halveringstid betyder.. – den tidsrymd under vilken läkemedlets plasmakoncentration har halverats
04. Biotillgängligheten påverkas av... – första-passage metabolism
05. Biverkningar av typ A är dosberoende – Sant
06. Toleransutveckling mot ett läkemedel innebär att följsamheten för läkemedelsanvändning har försämrats. – Falskt
07. Ett läkemedels farmakokinetik kan delas in i fyra faser. Vilka? – Absorption, distribution, metabolism, utsöndring (elimination) ADME
08. Vad betyder farmakodynamik? – Vad läkemedlet gör med kroppen.
09. Typ B biverkningar är ofta.. – allvarliga
10. Vad betyder teratogen? – Fosterskadande
11. Latenstid är den tid som förflyter innan läkemedlet får effekt. – Sant
12. Vid vilken eller vilka administreringsvägar kan “första-passage effekten” undvikas? – Rektalt, I.V.
13. Vilket av följande definierar begreppet biologisk tillgänglighet? – Den andel läkemedel som kommer ut i systemkretsloppet i oförändrad form
14. Durationstid är den tiden som förflyter innan läkemedlet får effekt. – Falskt
15. En agonist motverkar effekten av en kroppsegen substans? – Nej
16. Betablockare utöver sin effekt genom att vara agonister på betareceptorer? – Nej
17. Antihistaminer verkar genom att... – motverka histaminets effekter på dess receptor
18. En antagonist stimulerar en receptor till ett biologiskt svar – Nej
19. Överdosering av paracetamol kan ge upphov till en mycket allvarlig skada. Vilken? – Leverskada
20. De sjukdomar eller tillstånd för vilka läkemedlet inte får förskrivas kallas? – Kontraindikation
21. Ett läkemedel kan utöva sin effekt genom att påverka... – Enzymer, Receptorer, Jonkanaler
22. En agonist stimulerar en receptor till ett biologiskt svar – Ja
23. De sjukdomar eller tillstånd för vilka ett läkemedel får förskrivas kallas... – indikation
01. Vad innebär begreppet farmakokinetik respektive farmakodynamik? Farmakokinetik är vad kroppen gör med läkemedlet. Farmakodynamik är vad drogen gör med kroppen.
02. Vad är skillnaden mellan 1:a och 0:te ordningens kinetik? 1:a ordningens kinetik: eliminationshastigheten proportionell mot plasmakoncentrationen. 0:te ordningens kinetik: konstant eliminationshastighet
03. Vad har ett läkemedels proteinbindningsgrad för betydelse vad gäller eliminationen? Hög proteinbindningsgrad eller högfördelning i fettvävnad ger en större distributionsvolym.
04. Vid en leverskada kan patienten få för höga nivåer av ett läkemedel. Vad beror detta på? Detta beror på att levern inte kan hantera många olika eliminationer samtidigt vilket gör att det andra läkemedlet snabbare kommer ut i systemkretsloppet utan att passera metabolismen i levern, då den är upptagen.
05. Vad menas med första passage metabolism? Den nedbrytningen av läkemedel som sker i levern när läkemedlet passerar från tunntarmen via blodet via vena porta till levern. Detta sker innan läkemedlet innan det når systemkretsloppet.
06. Förklara begreppet ”steady state” och halveringstid. “Steady state”: Medelkoncentrationen av ett läkemedel är konstant, beroende av dosen. Uppnås efter 4-5 doseringar där dosintervallet är lika med halveringstiden. Tiden det tar innan “Steady state” inträder är beroende av halveringstiden, men oberoende av dosen. Halveringstid: Den tid det tar för plasmakoncentrationen av ett läkemedel att nå till hälften. Denna är en konstant oavsett koncentrationsnivå alltså 1:e ordningens kinetik.
07. Har läkemedlet Waran en stor eller liten terapeutisk bredd? Varför? Waran har en snäv terapeutisk bredd pga
08. Beskriv åldern och könets betydelse för ett läkemedels clearance. Män och kvinnor har olika halter av CYP-
09. Beskriv skillnaden i distribution mellan fettlösliga och vattenlösliga läkemedel? Fettlösliga läkemedel via levern till gallan. Vattenlösliga via njurarna till urinen.
10. Vad är det som styr halveringstiden? Clearance och distributionsvolym. I normalfallet är ett läkemedel fullständigt eliminerat efter 4-5 halveringstider.
11. Vad påverkar biotillgängligheten hos läkemedel som tas peroralt? Första-passage-metabolismen.
12. Varför kan det krävas dosändring för ett läkemedel givet till äldre människor? Äldre har nedsatt njurfunktion vilket påverkar utsöndringen (i 75-årsåldern har GFR i genomsnitt sjunkit med en tredjedel.)
13. Vid dosering av läkemedlet teofyllin måste man beakta om patienten är rökare eller inte. Varför?
14. Hur påverkas plasmakoncentrationen av ett läkemedel hos gravida? Varför? Plasmakoncentrationen sänks eftersom gravida ökar sin blodvolym med ca 1 l.
15. Redogör för begreppen agonist samt antagonist och ge exempel på läkemedel ur respektive grupp. Agonist är ett läkemedel som påverkar den kroppsegna
Farmakodynamik Farmakodynamik (PD) handlar om hur läkemedel i organismen ger upphov till farmakologiska effekter.
Receptor Receptor är inom cellbiologin en del av cellen som har till funktion att fånga upp och vidarebefordra signaler (retningar) i till exempel en nervcells omgivning.
Enzym Enzymer är proteiner/äggviteämnen som sätter igång kemiska reaktioner i kroppen och fungerar därför som katalysatorer. Enzymerna behövs exempelvis för nedbrytningen av mat.
Jonkanal En jonkanal är ett slags port i ett cellmembran som kan släppa igenom joner. Jonkanaler är uppbyggda av proteinkomplex och kan öppnas eller stängas under påverkan av elektrisk spänning (membranpotentialen), läkemedel, signalsubstanser (cytoplasmatiska signalämnen) (exempelvis GABA) eller av mekanisk belastning. Jonkanaler indelas efter vilket slags jon, till exempel natrium, kalium eller kalcium, de släpper igenom och efter hur de öppnas.
Bärarprotein Bärarproteiner eller transportproteiner är särskilda proteiner i kroppen som fäster ämnen vid sig, och antingen transporterar dem runt i blodomloppet eller för ämnena in förbi cellmembranen.
Agonist En agonist är ett läkemedel, eller annan substans, som binder till en receptor och stimulerar receptorns aktivitet.
Antagonist Är ett läkemedel, eller annan substans, som verkar genom att binda till en receptor och därmed motverkar den fysiologiska (det vill säga i kroppen naturliga) agonistens verkan. Antagonisten kan exempelvis verka genom att binda till receptorn och blockera receptorn från att binda till sin fysiologiska ligand.
Aktivt säte Är inom molekylärbiologin den del av ett enzym eller ribozym där substraten binder och den kemiska reaktionen sker. Eventuella kofaktorer binder också till det aktiva centret. Det aktiva centret utgörs generellt sett av en ficka med aminosyror som deltar i igenkänningen av substraten.
Substrat Ett substrat är den molekyl som binder till den aktiva ytan i ett enzym, varpå enzymet katalyserar en kemisk reaktion som gör att substratet omvandlas till en produkt. Produkten är på något vis kemiskt modifierad jämfört med det ursprungliga substratet, exempelvis reducerad, oxiderad eller metylerad.
Produkt Inom farmakologin kan man säga att resultatet av vad kroppen har gjort (metabolismen) med ett läkemedel, är en produkt.
Biologiskt läkemedel Ett biologiskt läkemedel är ett preparat vars aktiva substans har producerats i eller renats fram ur material av biologiskt ursprung (levande celler eller vävnad).
Antikropp immunglobulin, protein som produceras av kroppens immunförsvar och som har till uppgift att verka mot för kroppen främmande ämnen, antigener.
Ligand En ligand är en atom, jon, eller molekyl (se funktionell grupp) som vanligtvis donerar eller delar en eller flera av sina elektroner bundna i en koordinerad kovalent bindning runt en central atom (liganden agerar som en Lewisbas).
En elektrofil är en molekyl som dras till elektroner och negativ laddning. Den kan vara positivt laddad eller sakna elektrisk laddning. Elektrofiler deltar i substitutionsreaktioner och reagerar med nukleofiler. Elektrofiler kan vara olika bra beroende på polarisering, laddning och steriska hinder. En ohindrad elektrofil är bättre än en hindrad, polariserad bättre än icke polariserad och laddad är bättre än oladdad. Ett annat namn för elektrofil är Lewissyra.
Farmakokinetik Farmakokinetik är läran om läkemedels omsättning i kroppen, det vill säga om hur halterna av ett läkemedel i kroppen förändras genom absorption, distribution (fördelning), metabolism och exkretion. ADME: A – Absorption D – Distribution M – Metabolism E – Exkretion Elimination är ett resultat av metabolism och exkretion.
Absorption I farmakologi innebär absorption upptagning av ett ämne, vanligtvis ett läkemedel, i en organism. Detta sker typiskt genom tarmen, men kan också ske genom huden eller magsäcken. Storleken av absorptionen av ett läkemedel påverkas både av läkemedlets egenskaper, till exempel pH och fettlöslighet, och av patientens egenskaper, till exempel hur väl tarmen fungerar.
Distribution Fördelning av ett ämne. Hur ett läkemedel fördelas i kroppen beror på läkemedlets fysikaliskt-kemiska egenskaper (storlek, fettlöslighet, syra/bas, plasmaproteinbindningsgrad) samt patientens kroppsliga förutsättning (andel vatten resp fettväv).
Metabolism Metabolism, även kallat ämnesomsättning, är ett sammanfattande namn på de processer där näringsämnen och läkemedel tas upp, omvandlas, bryts ner i kroppen, omsätts till energi och/eller avlägsnas ur kroppen. Här ingår ett mycket stort antal kemiska reaktioner. Dessa processer utgör grundvalen för själva livet. De gör det möjligt för cellerna att växa och föröka sig, att underhålla de strukturer som cellerna är uppbyggda av och att anpassa sig till förändringar i deras livsmiljö.
Utsöndring Exkretion är den biologiska process genom vilken en organism separerar de kemiska restprodukterna från sin kropp, vilket är en del av homeostasen. Restprodukterna kallas exkret.
Biologisk tillgänglighet biotillgänglighet) är ett mått på hur stor andel en läkemedelssubstans som når den systemiska cirkulationen. Vid per oral administrering kommer läkemedlet passera levern innan den systemiska cirkulationen nås, detta kallas för en ”första passage”-effekt . Många läkemedel metaboliseras i stor del redan vid denna första passage genom levern och tunntarm.
Systemkretslopp Även stora kretsloppet eller kroppskretsloppet, är den del av hjärt- och kärlsystemet som syresätter kroppens organ.
Från lungan kommer syrerikt blod till hjärtats vänstra förmak. Blodet går vidare till hjärtats vänstra kammare som pumpar blodet vidare via aorta och mindre artärer till kapillärerna i kroppens organ. Organen tar upp syre från blodets röda blodkroppar och lämnar ifrån sig koldioxid för vidare transport via mindre vener och hålvenen tillbaka till hjärtat. Från hjärtat pumpas detta syrefattiga blod vidare för gasutbyte till lungorna via lungkretsloppet.Detta kretslopp möjliggör att kroppens alla vävnader kan ta del av syret från inandningsluften.
Första-passage metabolism Förstapassagemetabolism är ett fenomen inom farmakologin som innebär att läkemedel som intas peroralt genomgår mer eller mindre omfattande nedbrytning i mag-tarmkanalen samt i levern.
När ett läkemedel intas peroralt kommer det först att passera mag-tarmkanalens omfattande enzymatiska matspjälkningssystem, som ofta kan påverka eller bryta ner läkemedelssubstanser. Därefter utsätts läkemedlet för ytterligare ett enzymatiskt system, i och med att det tas upp från tarmen ansamlas dessa i mindre vener som tillsammans sluts upp i portavenen (vena portae) som leder in i levern. Först därefter töms i nedre hålvenen (vena cava inferior) i riktning mot hjärtat.
Distributionsvolym Skenbar distributionsvolym är ett farmakokinetiskt begrepp som syftar på den hypotetiska volym ett läkemedel upptar efter att det administrerats oralt eller på annat sätt, samt sedan jämvikt av läkemedlet mellan vävnader och plasma inställt sig. Distributionsvolymen beror på läkemedlets polaritet respektive lipofilicitet.
Elimination En kombination av nedbrytning och utsöndring.
Clearance Clearance = eliminationshastigheten delat med plasmakoncentrationen är normalt konstant. Detta betyder att en fördubblad plasmakoncentration fördubblar eliminationshastigheten vid konstant clearance.
Plasma Blodplasma, eller enbart plasma är det som återstår av blodet när alla celler har avlägsnats utan att blodet har fått koagulera. Blodplasma består till 90 % av vatten, och dess funktion är att transportera flera viktiga ämnen som cellerna behöver samt de restprodukter som avges från cellerna med undantag av koldioxid och syre.
Halveringstid är den tid efter vilken en given mängd av ett ämne har minskat till hälften av sitt ursprungliga värde.
Farmakogenetik är läran om hur läkemedlens effekter påverkas av ärftliga faktorer.
Kemiskt namn ett läkemedels tekniska beskrivning som anger hur molekylen är uppbyggd.
Generiskt namn det officiella namnet på verksamt ämne som ingår i ett läkemedel.
Produktnamn Namnet på ett läkemedel, icke att förvecklas med substansnamnet
ATC-kod (Anatomic Therapeutic Chemical classification system), är ett klassificeringssystem för läkemedel. Läkemedlen indelas i olika grupper efter indikationsområde. ATC-koden används av WHO vid biverkningsrapportering och rekommenderas av WHO. På Läkemedelsverkets webbplats och i svenska FASS går det att söka läkemedel genom deras ATC-kod.
Steady state betyder inom farmakologin att en person utsöndrar lika mycket läkemedel som man tagit in. I det här läget tillkommer inga biverkningar. Man tillför även läkemedel innan patienten har utsöndrat allt, detta för att upprätthålla jämviktskoncentration.
Dosberoende läkemedelsbiverkning Kallas Typ A – Eftersom typ A-biverkningar är dosberoende är de möjliga att förhindra genom att justera dos.
Icke dosberoende läkemedelsbiverkning Kallas Typ B – Hit hör allergiska reaktioner. Typ B-biverkningar kan sällan förutsägas med experimentella studier.
Terapeutisk bredd Intervall mellan effektiv läkemedelsdos och skadlig dos.
Farmakodynamisk interaktion Det ena läkemedlet förstärker eller motverkar effekten av det andra.
Farmakokinetisk interaktion Det ena läkemedlet ökar eller minskar plasmakoncentrationen av det andra.