felaktig.[info]

1. Beskriv två fysiologiska grundförutsättningar för att upprätthålla optimal andningsfunktion.

• a) Tillfredställande hjärtminutvolym krävs för att kunna cirkulera o2 samt transportera bort Co2 från vitala organ.
• b) Adekvat Hemoglobinnivå för att transportera syre. (Wood & Garner) Flera svar kan vara rätt. Enklare svar kan ge rätt men ej full pott.

2.Andningssvikt eller andningsinsufficiens kan kategoriseras i två typer dvs. Typ ett och Typ två. Beskriv dessa kortfattat och ge ett exempel till vardera typ.

• a) Typ 1 är i allt väsentligt akut hypoxemi med normal koldioxidnivå. Uppstår ofta plötsligt gnom en akut händelse hos en patient med tidigare normala lungor och därför vanligen reversibel. Tex. Hypoventilation (<10af/min) Akut lungödem, pneumoni, astma, LE, Pneumothorax.

• b) Typ 2 karaktäriseras av både hypoxemi och förhöjt pCo2 (oftast >6,5 kPa). Detta sker när den alveolära ventilation inte kan utsöndra CO2- volym som ämnes omsättningen i vävnader producerar och är oftast resultat av en långvarig sjukdom som KOL.

3.Vad behöver du åtgärda i din primära A-E bedömning av patienten Madeleine? Ange och motivera din behandling utifrån fysiologin.

Flera möjliga svar, rättas med stöd av flödesschemat för ett strukturerat omhändertagande som finns i kursens dokument.

4. Vilket är det mest troliga som Madeleine har drabbats av, det vill säga ditt prehospitala bedömda tillstånd, samt motivera varför. Nämn dessutom två relevanta differentialdiagnoser.

Mest troligt Pneumoni. Sepsis? Pleurit, Lungemboli – Flera möjliga svar men behöver vara rimliga efter symtom

5. Vilket tillstånd visar Madeleines blodgas?

Kommentera även de olika värdena i blodgasen, är pH= normalt, lågt, högt osv.

Respiratorisk acidos PH 7,25 = Lågt (Normalt 7,35-7,45) PCO2 8,2 = Förhöjt (Normalt 4,5-6) Po2 = Lågt (Normalt över 10) BE = Normalt (Normalt -3 till +3)

För att få ett poäng måste tillstånd vara rätt= respiratorisk acidos, eller alla fyra på blodgasen. För full pott ska allt vara rätt.

6. Hur påverkar pH oxygen-hemoglobin dissociations kurvan? Beskriv en effekt av detta.

Ju surare vi är desto mindre binder o2 till HB-molekylen.

7. Vilka omvårdnadsåtgärder skulle kunnat ha vidtagits så att Madeleines aktuella tillstånd hade eventuellt förhindrats? Ange två åtgärder med motivering.

a) Andningsträning postoperativt med munstycke/andningspipa b) Mobilisering c) Patientinformation d) God munvård Fler svar kan ge rätt. Medicinska åtgärder har vi godkänt som omvårdnad om de förklaras med t.ex. “minska patientens lidande” och “förebygga ohälsa” osv.

8. En risk hos KOL-patienter är koldioxidretention. Vilka kliniska tecken talar för detta tillstånd? Ange två kliniska tecken och resonera ur fysiologiskt perspektiv.

Blodvallningar, dileraterade perifera vener (perifert varm), kraftig puls, huvudvärk, medvetenande påverkan, dåsighet och asterixis (flaxande ryckningar i händerna).

Då vi ser att många som har skrivit tentan har kopplat frågan till patientfallet och därför har haft svårt att redovisa kliniska tecken på koldioxidretention (för patienten hade inga sådana symtom), så har vi även givit rätt för tecken som finns när en patient riskerar att de retinera, som ni har funnit i patientfallet. Vi är medvetna om att frågan behöver preciseras och omformuleras.

9. Vilka omvårdnadsåtgärder är relevanta i Åkes fall? Ange två och motivera utifrån fysiologi.

Patienter med andnöd bör om de orkar rekommenderas att inta en sittande eller halvsittande ställning eftersom detta underlättar andningen. Prata med Åke för att minimera stressen och ångesten andningspåverkan kan ge. Lugnt och tryggt bemötande. Vid anamnes med frågor direkt till patienten i möjligaste mån endast ställa ex. ja- och nej frågor så att han inte behöver anstränga sig mer än nödvändigt för att prata. Fler svar kan ge rätt. Medicinska åtgärder har vi godkänt som omvårdnad om de förklaras med t.ex. “minska patientens lidande” och “förebygga ohälsa” osv.

10.Vilken är den vanligaste orsaken till akut försämrad KOL och hur ska den behandlas?

Oftast orsakad av infektioner, behandlas med inhalerade beta-2 agonister samt ipatropium, perorala steroider samt antibiotika v.b. Vid hypoxi – syrgasbehandling.

11. Utifrån given blodgas i patientfallet, vilket tillstånd är rimligt?

Kommentera även de olika värdena i blodgasen, är pH= normalt, lågt, högt osv.

Respiratorisk acidos pH- 7,28 = lågt (Normalt pH 7,35-7,45) pCo2- 7,7 = förhöjt (Normalt pCO2 4,5-6) pO2- 6,3 = Lågt (Normalt pO2 över 10) BE- Normalt, (Normalt BE -3 till +3) HcO3-36= Förhöjt (Normalt HcO3- 22-27)

För att få ett poäng måste tillstånd vara rätt= respiratorisk acidos, eller alla fem på blodgasen. För full pott ska allt vara rätt.

12. Vad är sant när det gäller KOL-patienter?

• Diffusionskapaciteten är ofta sänkt vid KOL
• Den viktigaste åtgärden vid behandling av KOL är rökstopp
• KOL-patienter är oftare mer deprimerade än friska
• Ca 35 % av alla KOL-patienter har även hjärtsvikt

14. Vad ger vi för akut behandling till Ulla? Beskriv två omvårdnadsåtgärder och motivera dessa utifrån patofysiologin/fysiologin.

Hjälpa patient att sätta sig i hjärtsängläge, samtal med patient och lugna. Berättar/informera vad vi gör så att vi har en gemensam plan med patienten. Vi arbetar för att lindra ångest och smärta och skapa ett lugn.

Fler svar kan ge rätt. Medicinska åtgärder har vi godkänt som omvårdnad om de förklaras med t.ex. “minska patientens lidande” och “förebygga ohälsa” osv.

15. Beskriv två medicinska åtgärder och motivera dessa utifrån fysiologin.

• T.ex. ge Nitro för att dillatera kärlen i hjärtat och även sänka preload (och eventuellt afterload efter en större dos) för att sänka BT och avlasta hjärtat.

• Ge Morfin för att sänka smärtan och minska belastningen på hjärtmuskeln.

• Fler svar är möjliga, poäng har givits om den medicinska åtgärden har kunnat motiverats via kurslitteratur eller medicinska behandlingsriktlinjer för ambulansen (Stockholms riktlinjer).

16. Vad stämmer beträffande metoden att mäta halsvener? Ett eller flera alternativ kan vara rätt.

• Höger jugularis interna är lättare att inspektera än vänster
• Patienten ska ligga i 45 graders vinkel mot horisontalplanet

17. Nämn minst två tänkbara prehospitala bedömda tillstånd vi kan börja utreda och behandla samt motivera detta utifrån fysiologin/patofysiologin.

• Pga den låga saturationen och rasslet på lungorna kan man misstänka lungödem, kan uppkomma pga ff och en otillräcklig pumpfunktion. Vätska börjar då läcka ut i lungorna och försvårar andningen.

• Kan vara tecken på begynnande STEMI eller instabil angina. Smärtsymtomen och trycket stämmer in. Det har varat i mer än 15 minuter. Ingen smärta över thorax utan sitter inuti bröstkorgen. Vid nedsatt hjärtfunktion kan även vätska läcka ut i lungorna.

• Fler svar är möjliga, för att få full pott skall två rimliga PBT finnas samt motivering för bägge. Om endast PBT utan motivering ges inte full pott.

18, Vad får vi för effekt om vi skulle använda CPAP på patienten? Nämn två intrapulmonella och två intrathorakala effekter.

• intrapulmonella- högre atmosfärsikt tryck i alveolerna, färre kollapsade alveoler.

• intrathorakala- minskat preload, ökat thorakalt tryck

• (Tränger undan ödem i alveolerna, förbättrar syresättningen, minskar andningsarbetet – minskar venösa återflödet, förbättrar hjärtarbetet, minskad tension i hjärtats vägg r/t afterloadreduktion) Fler svar kan ge poäng, behöver finnas med i kurslitteraturen.

19.Varför är patientläget för denna patient så viktigt? Vad är det som händer?

• Minskar preload, det venösa återflödet och underlättar andningsarbetet.

20. Vad är preload och afterload?

• Preload – den volym (fyllnadstryck) som fyller hö kammare i slutet av diastole, motsvarar tensionen i hjärtväggen under diastole, påverkas bl.a. av venösa återflödet och hur eftergivlig hjärtmuskeln är.

• Afterload – Det motstånd vä kammare måste återvinna för att pumpa ut blodet, motsvarar tensionen i hjärtväggen under systole, påverkas bl.a. av preload och det systemvaskulära motståndet, blodtrycket.

21. Om Ulla har ett lungödem, vad finns det för tänkbara bakomliggande orsaker till det?

• Högt blodtryck, Hjärtinfarkt, Klaffel, Arytmi, Njursvikt. Hon kan även ha en hjärtsvikt som försämrats av olika anledningar. Det kan vara för stort vätskeintag, dålig compliance, justeringar av läkemedel.

22. EKG visar ett vänstergrenblock som inte är nytillkommet, hur resonerar vi runt det med tanke på hennes bröstsmärta?

• Det går ej att se ST-sträckan pga grenblocket. Vid nytillkommet vänstergrenblock kan akut hjärtinfarkt misstänkas men går ej att bedöma med bara EKG. Gå på symtom, troponin, sgarbossakriterierna etc.

23. Nämn tre tecken som tyder på kardiell genes vid svimning.

• Svimning utan förkänning, svimning i sittande, liggande eller vid ansträngning, I kombination med bröstsmärta/hjärtklappning, dyspné, stegrat Troponin eller avvikande EKG, tidigare hjärtsjd, ärftlighet.

24. Nämn tre stycken benigna tecken som inte tyder på kardiell genes vid svimning?

• Tydliga förkänningar som yrsel och kallsvettig före, patienten hinner parera före, vid uppresning eller efter att ha stått länge, i samband med kräkning/GI-symtom, bevittnade kramper, ung och frisk, normalt EKG.

25. Hur övervakar vi denna patient? Vilka undersökningar vill vi göra?

• Rytmövervak, ev. pupiller o medvetandeförändringar pga avsvimmad och slagit i huvudet, fler riktade undersökningar gällande cirkulation så som lyssna hjärta samt kolla underben. Ortostatisk blodtryck. Blodtryck i bägge armarna.

Fler svar kan ge poäng om de är relevanta för patienten.

26. Ange ett relevant prehospitalt bedömt tillstånd samt minst tre relevanta differentialdiagnoser.

• PBT: Stroke Diff: Intox, Meningit, Hypglykemi, Tumör Fler svar kan vara rätt om de stämmer med patientens status

27. Beskriv patofysiologisk orsak till att Rogers högra pupill är dilaterad och reagerar trögt på ljus och ange på vilken sida av hjärnan skadan sitter.

• Roger har förmodligen en blödning och ett högt intrakraniellt tryck (ICP) vilket leder till att kranialnerv 3 (oculomotorius, som styr pupillerna) blir sammanpressad vilket i sin tur medför en dilatation av pupillen. Det är hans högra sida som är skadad dvs. ipsilateralt.

28. Vilken enkel åtgärd kan du använda dig av för att förebygga att patienten aspirerar om han kräks när han ligger på rygg?

• Stabilt sidoläge

29. Vilka enkla kliniska tecken kan patienten uppvisa för att avslöja om det är en akut och primär hjärnskada som ligger bakom medvetandestörningen?

• Patienten kan uppvisa en positiv babinski, kontinuerligt slående nystagmus, ögon som pekar åt olika håll. Kramper eller konvulsioner, pareser eller olika tonus i höger respektive vänster sida (taget från Jan Matés föreläsning).

30. Vilka omvårdnadsåtgärder är aktuella för denna patient? Nämn minst två och motviera varför utifrån fysiologin/patofysiologi.

• Skyddat vårdrum, information till patienten, att patienten håller sig varm filt, ev. stabilt sidoläge. ABCDE- principen samt förklaring på åtgärder. Ev. lätt hyperventilering vid intubation för att köpa tid,

Fler svar kan ge rätt. Medicinska åtgärder har vi godkänt som omvårdnad om de förklaras med t.ex. “minska patientens lidande” och “förebygga ohälsa” osv.

31. Vilken grundprincip ska tillämpas vid handläggning av denna typ av larm?

• Skyndsamt handläggande pga. strokemisstanke och patenten ska larmas in prio 1.

32. Nämn minst två möjliga orsaker som kan ligga bakom patientens akut påkomna symptom.

• Ischemisk stroke, Intracerebral blödning, TIA, Migrän, Psykosomatiskt, Tumör. Då frågan är formulerad så att man även kan tro att vi menar bakomliggande orsaker till propp, har vi även gett godkänt för er som skrivit förmaksflimmer.

33. Nämn minst 5 riktade undersökningar du kan göra på en vaken patient med neurologiska besvär. Motivera vilka du hade genomfört på Maria och om du hade genomfört dem på plats eller på väg till sjukhus i ambulansen.

• GCS eller RLS-85,
• PEARRL,
• Ögonrörelser (alternativt nystagmus),
• Nackstelhet,
• AKUT-test,
• Motoriskt kraft i ben.

För att få 2 poäng för motivering ska endast det ytterst nödvändiga göras på plats och resten i ambulans under Prio 1 färd in till sjukhus.

34. Vid riktad undersökning lyser du in i patientens ögon och bedömer ögonrörelser genom att be patienten titta på ditt finger när du gör ett H i luften. Vilka kranialnervers funktion har du nu testat? Ange nummer, namn och funktion.

• 2 Opticus, synnerven: syn 3. Oculomotorius, ögonmuskelnerven: ögonrörelser 4. Trochlearis, rullmuskelnerven: ögonrörelser 6. Abducens, sidtittarnerven: laterala ögonrörelser.

Enstaka poäng har kunnat delas ut om studenten har satt rätt funktion och namn men missat nummer.

35. Du kommer till en patient som har svimmat alternativt haft ett epilepsianfall. Redogör för undersökningsfynd och anamnes som kan hjälpa dig att skilja dem åt.

• Epilepsipatienter är ofta postiktala, kan ha bitit sig i tungan/läppen, har ibland urin och feaces avgång. De som synkoperat kan ha konvulsiva ryckningar men är i regel inte postiktala efteråt. Anamnes tidigare känd epilepsi eller mediciner. Presyncopesymtom i anamnesen. Durationsskillnad mellan syncope och kramp. Svimning är i regel under 1 minut.

36.Patientfall: Du träffar en kvinna 30 år gammal som söker för huvudvärk. Hon beskriver att hon har svårt att se i övre högra delen av synfältet. Hon har domningar i höger hand som har spridit sig upp mot armbågen. Hon känner även domningar i höger kind. Medan du pratar med henne börjar hon sluddra och kräks.

1. Vad tror du att patienten har drabbats av?
2. Redogör patofysiologin bakom patientens symtom.
   

• Migrän. Vid migrän kan symtomen vandra. Aura kan förekomma, vilket hon beskriver med synbortfall höger sida. Symtomen brukar vara på ena sidan av huvudet och speciellt bakom ögat. Kräkningar är vanligt. Vid förstagångsdebut kan det vara svårt att särskilja stroke med migrän men stroke symtomen vandrar inte. Symtomen uppstår när denna vandring sker bakifrån och fram över hjärnhalvorna.

38. Para ihop rätt våg/tidsintervall med vad som sker elektriskt i hjärtat.

• QT-tiden – Kamrarnas depolarisation och repolarisation
• T-vågen – Repolarisation av kamrarna
• QRS-komplexet – Kamrarnas depolarisation
• ST-sträckan – Fortsatt depolarisation av av kamrarna, platåfas
• P-vågen – Förmakens depolarisation
• PQ-sträckan – Fördröjning i AV-knutan
• PQ-tiden – Tiden innan depolarisation nått kamrarna

39. Samtliga nedanstående strukturer kan etablera en rytm. Rangordna nedanstående strukturer i hjärtat enligt pacemakerhierarkin. Sätt en etta på den struktur som har lättast att skapa en aktionspotential. Fortsätt enligt nummerordning.

1. Sinusknuta
2. Förmak
3. AV-nod
4. His-bunt
5. Skänklar
6. Purkinjefibrer
7. Kamrar

40. Vilket av nedanstående alternativ är ett normalt värde på elektrisk axel (el-axel)?

• -30 till + 90 grader

41. För att kunna bedöma var en hjärtinfarkt sitter behöver du veta vilka avledningar som avspeglar en specifik del av hjärtat. Para ihop rätt EKG-avledning med lokalisation i hjärtat.

• Lateralt – V5,V6,1,AvL
• Inferiort – 2,3,AvF
• Septalt – V1,V2
• Anteriort – V3,V4

42. En patologisk R-vågsprogression kan innebära ischemi i hjärtmuskeln. Vilken av ovanstående bröstavledningar indikerar att patienten har en patologisk R-vågsprogression?

• V4

43. Para ihop siffra med rätt beskrivning av EKG-kurvan.

1. P-våg 2. R-våg 3. T-våg 4. U-våg 5. Q-våg 6. S-våg 7. PQ-tid 8. QT-tid

44. I vilken avledning ska du primärt leta efter en positiv p-våg?

• II

45. ST-sträckan får normalt inte vara mer än 1 mm förhöjd i alla avledningar utom två, vilka?

Välj två alternativ.

• V2
• V3

46. Var går tidsgränsen för ett breddökat QRS-komplex?

• >120 ms.

47.

Tolka ovanstående EKG: * Sinusrytm, normalt EKG.

48.

Tolka ovanstående EKG: * Högersidigt skänkelblock

49.

Tolka ovanstående EKG: * AV-Block I

50.

Tolka ovanstående EKG: * Pacemaker EKG

51.

Tolka ovanstående EKG: * Sinusarytmi

52.

Tolka ovanstående EKG: * Vänstersidigt skänkelblock

53.

Tolka ovanstående EKG: * AV-Block III

54.

Tolka ovanstående EKG: * Inferior STEMI

55.

Tolka ovanstående EKG: * Anterior STEMI

56.

Tolka ovanstående EKG: * Torsade de pointes